Så… kanske sticker jag ut hakan, eventuellt säger en och annan att jag är naiv eller inte insett allvaret. Ja, ni vet, idag skriver så även jag om världsläget och det här nya viruset som vi nu måste bekanta oss med. Det går så klart inte att undgå alla nyheter om hur det ena landet efter det andra stänger igen. Nyheter som sprider skräcksiffror, skapar rädsla och ökar paniken. Och ja, kanske är jag naiv och kanske lever jag i en bubbla (för det känns verkligen så), men jag försöker hitta de där små, små hålen av ljus och göra dem större. Jag försöker vända tanken och se det positiva.

På Instagram läste jag igår detta: Mitt i allt……så får Moder Jord/naturen andas en smula 🙏🌿.

De orden och den tanken säger så mycket. Jag riktigt såg framför mig hur jorden tar ett djupt och friskt andetag i en just nu tystare och renare del av universum. En kort sekund utan surr i luften från flygplan och ett rent andetag med mindre utsläpp… En liten stund med färre fordon på vägarna och mindre avgaser… Det är Gott.

Jag märker också att många just nu tar mer hänsyn till sina medmänniskor. Vi är försiktigare med hur vi rör oss och vem vi möter – kanske tillhör någon man möter riskgruppen, de som faktiskt kan bli väldigt sjuka. Det känns fint och hoppfullt att fler tar hänsyn. Hoppas att det fortsätter så, att vi även sedan fortsätter att vara mer rädda om varandra. Bättre medmänniskor helt enkelt.

Som företagare på Öland livnär jag mig bla på turismen, men även som konsult i mötet med andra människor. Risken finns att jag kommer att tappa inkomst på grund av rådande läge och alla länder som stänger ner, men jag vägrar att dras med i rädslan. Mina föräldrar är ju äldre och i riskgruppen, det finns vänner och bekanta med andra sjukdomar som också är i riskgruppen. Jag skickar dem en extra tanke och väljer att tro att de är tillräckligt rädda om sig och att andra människor tar hänsyn. Negativa tankar och rädsla ska inte få fylla mina dagar, mina tankar och ge en dålig energi inombords. Chi (energi) från våra tankar och känslor, påverkar också kroppens mående.

Jag ser så klart också många mindre bra saker, men de vill jag inte skriva om idag. Idag vänder jag tanken och ser det positiva. Hur känner du? Har du ork och vågar du hitta det som är i alla fall lite positivt i allt detta?

Jag hoppas innerligt att du mår bra, att dina nära och kära också gör det. Kramen Marianne